brdtext.blogg.se

Bredvid sängen står ett bord på hjul. Under själva bordsskivan finns en hylla och några plastlådor.  På bordets ena sida finns en skiva som går att fälla upp för att ställa matbrickan på. En lampa i  plåt sitter på väggen ovanför sängen. Vid dörren ut till korridoren, bredvid en smal väggfast garderob, finns ett handfat  med kranar för varmt och kallt vatten och en papperskorg.

 

Felix har fått ett par kalsonger, ett par strumpor, ett par tunna byxor, en lång vit skjorta, en engångsrakhyvel, en tandborste, en kam, en handduk och renbäddat i sängen. Det mesta med en text som talar om att det tillhör landstinget.

 

Felix somnar sakta mot den gula filten och den plastiga kudden. Han drömmer att han åker genom ett rör som mynnar ut vid havet. I drömmen är han misstänksam mot hela världen och alla vanliga människor. Världen ser inte alls ut som han har fått lära sig. Resorna han gjorde som barn med sina föräldrar till Tyskland, Norge och Åland är inte alls början på världen utanför Sverige utan endast slutet på världen. Resten som han fått lära sig finns på jorden är bara projektioner på en  stor filmduk.

 

Felix drömmer att han står på en strand och ser ut över havet. Han åker genom röret och ser olika sceener från världen och sitt liv. Allt verkar vara osannolikt och påhittat. Han funderar över om han verkligen varit programledare i ett tv-reklamprojekt. Om han verkligen varit delägare i en stor nöjestidning. Varför han blivit knivhuggen i Malmös knarkträsk och lämnad att dö i rusningstrafiken på Lantmannagatan.