/ Biografi /

Det kallas ett race, sidan 166.

Felix går olika utbildningar i facklig regi. Facklig grundkurs, ordförandekurs, skrivkurs. Universitetskurser i LO:s regi, " EU och arbetsrätten " och " Konfliktlösning i arbetslivet ". Han organiserar en informationskampanj  på fabriken inför EU-valet och driver en tvist om rätten för dom anställda inom service och tjänster till att få resetillägg vid arbete utanför fabriken. 
 
Felix anstränger sig för att sköta sitt arbete på ett gott vis men knarket och alkoholen har honom i ett fast grepp. Nästan varje gång han får lön så köper han några gram amfetamin och stannar hemma för att dricka dåligt vin, titta på porrfilm och knarka. Så håller han på. År efter år.
 
För sig själv försvarar han återfallen med att han och samhället är ett misslyckande, ett svek, att livet var en förlust. Han var en schizofren föredetting utan förankring i ett förlorat samhälle. En psykiskt sjuk knarkare med gulsot, alkohol-, kaffe-, ciggarett-, amfetamin-beroende och ett nervöst ätbeteende. 
 
Han hamnade ofta i tankebanor som sade honom att han hade en förbannad rätt att missbruka. Eftersom han var utesluten från den allmänna gemenskapen kunde han gott få söka lite njutning i missbruket. Ibland försökte han tänka positivt. Den egna drivkraften höll honom stark ett tag men snart slog verkligheten omkull honom. Han har stora skulder till kronofogden som tycks vara omöjliga att betala. Moms, reklamskatt och arbetsgivaravgifter från tiden i Malmö. Dessutom har han ett starkt missbruksbeteende.