/ Biografi /

Det kallas ett race, sidan 126.

Han gömmer undan grejorna och går in på en toalette och dricker ur en slurk sprit som han haft med sig sedan går han in och lägger sig i tvättstugan för han vill inte gå därifrån förän folk slutat leta efter inkräktare. Han ligger där i mattorken en stund men tröttnar snart och drar därifrån.
 
Han lämnar garaget till fots och kommer tillbaka på kvällen och hämtar bilen och stöldgodset. Inte speciellt proffsigt eller lönsamt men i alla fall ett försök. Bandspelaren fick han sålt för etthundrafemtio kronor till en närbutiksinnehavare. Verktygen behåller han och krimskramset kastar han. 
 
Nu har han gjort sitt första riktiga bilinbrott och det känns ganska bra. Lite klumpigt men genomfört trots allt. Fast visst kunde han fått lite mer än hundrafemtio kronor för nästan ett dygns arbete. Det är inte speciellt bra. Nä, bilinbrott är inget för honom.
 
Dagarna går och ekonomin blir allt sämre. Inte bara ekonomin är åt helvete utan bilen börjar krångla också. En dag ringer han Tore på annonsbyrån och frågar efter pengar. Han förstod att Felix låg risigt till så han lovar att betala dom tusenlappar han är skyldig. Genast blir livet lite trevligare och kommande helg byter han ut Mazdan mot en blå Ford V6:a med svart vinyltak. Ett köp som Felix  är riktigt nöjd med. Nina säger ingenting. Hon tjatar mest men ibland kommer hon ihåg hur glad hon var när Felix tog henne till Göteborg  så att hon fick komma ifrån stan ett tag. Hon hade varit fastkedjad vid den där horstritan i ett