/
Biografi /
Det kallas ett race, sidan 144.
Nina håller fram ett checkhäfte och ett id-kort som är på pricken likt Felix.
- När stals det här?
- Nu låter du som en polis igen. För ett par timmar sedan.
- Då kan vi testa när banken öppnar. Du kan skriva ut några checkar.
Felix börjar laga dörren och Nina sätter sig för att öva på autografen. Det värsta är att hon börjar punda för mycket. Det ska vara snirkligt och pråligt. På morgonen har hon skrivit ut varenda check. Dom bestämmer sig för tre stycken. En på femtonhundra, en på tretusen och en på åttatusen. Innan Felix går iväg till banken torkar dom av fingeravtrycken och målar osynligt nagellack på Felix fingrar. Fem i halv tio står Felix i kön utanför banken. Han har bestämt sig för att prova checken på åttatusen.
- Jaha. Ett ögonblick här så ska vi se.
Kassörskan piper iväg in på kontoret. Vad är det nu då, tänker Felix. Vilken torsk. Tänk om det är anmält redan. Nä, hon ska nog bara säkra uttaget. Vad hon dröjer. Tänk om hon ringer polisen. Felix tittar på dom andra kassörskorna som sitter där och verkar arbeta ostört. En minut får hon på sig, inte en sekund till, tänker Felix. Kom igen nu då. Tänk om hon låser dörren. Nä, inte på ett så här litet kontor. Där äntligen. Hur har de här gått tro? Fanns det pengar? Lugn nu.